År 2022 bör vi veta mer om hur bröstimplantat påverkar kroppen

År 2022 bör vi veta mer om hur bröstimplantat påverkar kroppen

I våras bestämde jag mig för att göra en enkätundersökning. Varför? Jo, för att jag vill jobba för förändring. Jag är less på att gråta ut i media och ”bara” berätta om hur skadad jag och många andra blivit av våra bröstimplantat. Om bristen på information, om brist på förståelse och om hur vården inte ser eller förstår oss när vi söker hjälp, om och om igen. Enkäten belyser informationsglapp, brist på förtroende, bristande kommunikation, symptom, explant, behovet av förbättringsåtgärder i form av transparens, information, ödmjukhet inför det ”okända” och även behovet av tillförlitliga studier och forskning gällande Breast Implant Illness.

år 2022 ska vi veta mer om bröstimplantatens påverkan och reella biverkningar i våra kroppar

Det duger inte att gissa, tro eller chansa – år 2022 bör vi veta vilka biverkningar och komplikationer, direkta och sena, som är faktiska gällande en medicinteknisk produkt som funnits sedan 60-talet – bröstimplantat.

Det borde redan idag finnas data och biverkningslistor på de olika bröstimplantaten innehållande vanliga, sällsynta och ovanliga biverkningar, precis som på exempelvis läkemedel.

Hade man velat att det fanns, så skulle det finnas efter så många decennier. Någonstans har det gått otroligt fel och det drabbar framförallt kvinnor, världen över. Bröstförstoring är sedan länge världens vanligaste skönhetsoperation. Och då såklart också även de allra flesta plastikkirurgers största kassako och levebröd.

symptom BII

Jag kan inte hjälpa att känna en stor sorg och enorm frustration när jag tänker på hur många som far illa, men att inget händer. Tiden har funnits, det kan ingen säga något om, men det som saknats i alla år är troligtvis intresse, resurser och ekonomiska förutsättningar för att utföra forskning och studier. Få verkar ha intresse i att få fram fakta och evidens som behövs för att kunna garantera säkerhet för kvinnor världen över som fått eller ska få bröstimplantat inopererade i sina kroppar. Bröstimplantat är den stora elefanten i rummet. Det finns inga bevis på att de är bra för kroppen heller kan tilläggas, men jag är säker på att väl utförda studier och forskning (som inte är sponsrad av implantattillverkarna själva) kommer att kunna bevisa skadan som implantat kan göra inuti en frisk kropp.

Pengar borde inte få styra en så stor hälsofråga

Få verkar vilja ta reda på sanningen och som så många andra gånger är det pengar som styr och ingen vill ta ansvar globalt eller här i Sverige, varken Läkemedelsverket eller på regeringsnivå. Allt bara tillåts att fortsätta trots att kvinnor vittnar om sjukdom och ohälsa som inskränker deras livskvalitet till den grad att de inte längre kan arbeta, ta hand om sig själva och sina barn. Trots att kvinnor rapporterar in sina biverkningar till Läkemedelsverket… Vart är reaktionerna? Vart är en lag som gör det tvingande att upplysa om dessa biverkningarna för patienterna som ska operera in implantat?

Ovanpå detta så framkommer det inte bara att en sorts cancer är sammanlänkad med bröstimplantat – utan nu även flera. Vad mer ska komma fram utan att något händer?

Den senaste rapporten som BRIMP (bröstimplantatsregistret) publicerat visar en dubblering av explants det senaste året. Jag vet att det inte är ett sammanträffande och jag kan stå rakryggad och stolt i att informationen som sprids via sociala medier och den här webbplatsen till viss del ligger bakom att informationen idag finns att ta del av så att fler kvinnor kan finna hjälp.

Men jag undrar: Vad ska behöva hända för att forskning ska prioriteras? Vem ska ta steget och se till att det händer? Vem tar ansvar? Finns intresse och resurser idag?

Nästa viktiga fråga är: Vad kommer evidens för bröstimplantatens reella risker/biverkningar i slutändan komma att betyda för plastikindustrin? Vem är villig att bära ansvaret?

Rapporten talar sitt tydliga språk

Ladda ner den för att läsa den i sin helhet. Som bilaga kommer det även att publiceras samtliga svar på frågan: ”Du som gjort explant: Vilken är den största skillnaden i ditt mående?”. Anledningen till att den publiceras som ensam bilaga är att det inkom över 100 svar och många av dem var långa och utvecklade, och eftersom det är en nyckelfråga, och vissa anser att Breast Implant Illness inte existerar och att få kvinnor upplever förbättring efter explant, så kändes den därför viktig att ge plats.

Rapport om breast implant illness

Har du orkat läst såhär långt? Tack!

Johanna Krig,
Breast Implant Illness informatör i Sverige

 

Lotta fick silikonimplantat vid bröstcanceroperation, vill varna andra

Lotta fick silikonimplantat vid bröstcanceroperation, vill varna andra

Lotta drabbades av bröstcancer och opererades i januari 2022. Innan sin bröstcanceroperation diskuterade hon med sin bröstkirurg. Han övertygade Lotta om att silikonet som implantatet var gjort av var ”top notch”. Kirurgen försäkrade henne om att hon skulle må mycket bättre både fysiskt och psykiskt med implantatet än utan.

”Det bara är dåligt silikon som man reagerar på”

Lottas magkänsla sa nej då hon var rädd att hennes kropp inte skulle tåla silikonet då hon var känslig mot gluten, mejerier och hade utretts för ME/CFS. Hon hade även haft långa perioder av utmattning i bagaget. Lotta kände helt enkelt att hennes kropp kanske skulle reagera på silikonet, hon berättar:

– Bröstkirurgen sa att de använde sig av medicinskt ”top notch” silikon och att man inte reagerar på det. Han sa att det bara är dåligt silikon som man reagerar, på och som jag troligen läst skräckhistorier om på nätet.

Men såhär efter bröstcanceroperationen önskar Lotta att hon lyssnat på sin magkänsla.

– Väldigt omgående så svullnade det nya bröstet upp och ömmade väldigt mycket. Det var så spänt så det var blankt. ”Normalt vid läkning”, sa bröstsköterskan som jag kontaktade flera gånger. Men jag kände på mig att detta inte alls var normalt, berättar Lotta.

efter bröstcanceroperationen ändrar bröstet färg och spricker upp

Lotta fick antibiotika och väntade i två veckor. Men bröstet var fortfarande spänt och hade börjat ändra färg. En dag sprack stygnen upp och det rann ut gul sårvätska ur bröstet. Lotta ringde 1177 för rådgivning och valde sedan att åka in till akuten. Hon hade känslan av att hennes kropp stötte bort implantatet och hon ville få det bortopererat så fort som möjligt. Lotta berättar vidare:

 – Jag hade cellnekros som behövde klippas bort vid stygnen och bröstkirurgen på akuten tryckte och mjölkade ur massor med gul sårvätska ur bröstet. Jag fick känslan av att hon höll min kirurg som opererat mig om ryggen. Hon sa att hennes teori ändå var att det bara blivit för spänt av implantatet – inte att jag fått en reaktion av själva implantatet. Men det var verkligen inte ett för stort implantat som opererats in. Utan det skiljde nästan två kupstorlekar på det lilla nya vänstra bröstet och mitt andra egna högra bröst.

Lotta kände sig misstrodd av läkarna som ville propsa på att hon skulle behålla implantatet.

– Jag fick verkligen stå på mig mot flera läkare som först föreslog att de skulle försöka sy igen det och ge det några dagar. Det var ren galenskap! Aldrig i livet kände jag och krävde att få det utopererat. Precis som min kropp och magkänsla skrek till mig! Det skulle bort, berättar hon.

Lotta vill varna andra bröstcancerpatienter 

På sjukhuset pratade Lotta med en erfaren bröstsköterska. När läkare och kirurg lämnat rummet så sa sjuksköterskan att hon skulle gjort precis som Lotta. Två dagar senare opererades bröstimplantatet äntligen ut och Lotta kände redan på uppvaket att hon mådde så mycket bättre. Skillnaden var enorm. Hon bad om att få åka hem redan samma kväll då hon kände att sjukvården verkligen svikit henne och att hon helt tappat förtroendet.

– Ju mer jag läser om Breast Implant Illness så känner jag att jag hade rätt, och jag skulle vilja varna andra kvinnor särskilt vid direktrekonstruktion vid bröstcanceroperationen. Att de inte ska låta sig övertalas att sätta in implantat. Mina snabba symptom kanske kom på grund av min känslighet. Medan andra kvinnor med implantat efter cancer kanske får symptom långt senare. Kanske man inte ens misstänker implantatet i så fall, utan bara tror att det är biverkningar efter cancerbehandling eller annat. Därför jag vill nå ut med min historia och skapa debatt även om detta medicinska ”helt ofarliga” silikon landstingen erbjuder, säger Lotta.

”Ologiskt att utsätta en redan så skör och nedsatt kropp för ett implantat som den ska acceptera”

Lotta berättar att om man vill ha en bröstrekonstruktion av egen vävnad som tas från mage och lår så måste man vänta ett år efter sin bröstcanceroperation. Men silikonimplantat blir man erbjuden direkt i samband med sin bröstcanceroperation då det är ett så ”litet” ingrepp. I alla fall jämfört med en rekonstruktion av egen vävnad. Lotta berättar att hon tycker att det är ologiskt egentligen, att utsätta en redan så skör och utsatt kropp för ett implantat som kroppen ska acceptera och läka ovanpå allt annat som händer.

Lotta anser också att ytterligare något att ta i beaktning när man funderar på att operera in implantat vid bröstcanceroperation är att det inte alltid blir så lyckat rent estetiskt:

– ”Det är ingen skönhetsoperation utan en rekonstruktion”, sa de när jag efteråt ifrågasatte den stora storleksskillnaden. Det nya vänstra bröstet var mycket mindre, än mitt kvarvarande högra bröst. Jag menar, jag förstår att det är skillnad mot ett kosmetiskt insatt implantat och ett naturligt bröst. Speciellt då man ju vid bröstcancer måste ta bort mer vävnad för att få bort all cancer. Men man borde vara mer tydlig med att brösten kommer skilja så pass mycket i storlek och inte alls bli symmetriska efter operationen. Iallafall inte om man har lite större byst.
Jag ångrar mig djupt.. men det är väl en mening med det så man kan ha mig som avskräckande exempel på hur det faktiskt kan gå, säger Lotta.

 

Lotta, tack så mycket för att du delade med dig av din erfarenhet om bröstimplantat vid konstruktiv kirurgi vid bröstcancer. Det är ett väldigt viktigt ämne och något som definitivt behöver bli mer informativt, transparent och även göras studier på vad som faktiskt är det bästa i långa loppet för varje enskild patient.

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

Fallrapport: BIA-ALCL upptäckt efter explant

Fallrapport: BIA-ALCL upptäckt efter explant

Fallrapport från Norge 2022: BIA-alcl diagnostiseras efter explantation som skedde pga bröstcancer. Citat från rapporten: ”Vårt fall kan stärka att man rutinmässigt bör utföra kapsulektomi hos asymptomastiska patienter som har en historia av texturerade implantat…”

Kvarlämnade kapslar, bia-alcl ett år efter explant

Kvinnan som denna fallrapport handlar om har först fått bröstcancer och behandlingen bestod av så cytostatika samt att cancertumör och bröstimplantat opererades ut.

Kirurgen som opererade ut kvinnans bröstimplantat inspekterade kapslarna vid explant och gjorde bedömningen att de såg ”normala” ut. Det fanns inte några tecken på serombildning (vilket är ett vanligt symptom på BIA-alcl). Inga misstankar väcktes således om att kvinnan skulle kunna vara drabbad av BIA-alcl och kirurgen agerade efter detta och kapslarna lämnades kvar i kvinnans kropp.

BRIMP rapport 2020

två olika sorters cancer i kvinnans bröst

Ett år efter att kvinnan blivit diagnostiserad med bröstcancer och genomgått explant + cytostatikabehandling så utförs en mammografi. Den ser normal ut, men en månad efter den normala mammografin utförs även en magnetkameraundersökning. Då kan man se att patienten har drabbats av BIA-alcl. Patienten hade då inte serom utan en tillväxt i bröstet som var BIA-alcl och man har kunnat konstatera med prover att bröstcancern och BIA-alcl inte var samma sorts cancer utan två olika.

Här kan du läsa rapporten som man tyvärr behöver vara medlem/betala för att kunna ta del av i sin helhet. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35236698/

det behöver göras mer

Jag  kan inte låta bli att känna att det görs för lite och för få ansträngningar för att ta reda på fakta här. Att man inte jobbar evidensbaserat utan snarare bara gissar och väljer att ta genvägar på bekostnad av kvinnoliv. Kvinnan i den här fallrapporten hade troligtvis inte behövt få TVÅ cancerdiagnoser inom loppet av ett år om man gjort rätt från början. Istället så valde kirurgen att lita på sina ögon, trots att BIA-alcl faktiskt inte kan diagnostiseras med blotta ögat utan endast på laboratorium. Varför lämnar man kapslar kvar hos en kvinna med bröstcancer om man ändå tar ut implantaten? Bekvämt kanske? Inte lika tidskrävande? Oavsett anledning så gav detta beslut ödesdigra konsekvenser.

Det är bortom mitt förstånd hur det idag inte kan finnas studier på vilken effekt kvarlämnade kapslar kan ha i en kropp. Det är liksom inget man ens läser om att det är på g. Jag kan inte förstå varför ingen tar på sig ansvaret att ta reda på, genom studier och insamlad statistik, hur vida patienter med exempelvis symptom på Breast Implant Illness tillfrisknar i olika grad beroende på kvarlämnade kapslar eller total kapsulektomi.

Självklart bör vara att snarast fastställa siffror på vad risken är att få BIA-alcl efter explant med total kapsulektomi VS med kapslar kvar i kroppen. Vem tar ansvar här och vad ska behöva hända innan det kommer evidensbaserade  rekommendationer på bästa tillvägagångssätt vid explant oavsett orsak? Inte bara här och nu, utan att man också tänker 10, 20, 30, 40 år framåt i kvinnornas liv, det är väl det minsta man kan begära?

Det här är otroligt viktiga aspekter som bör undersökas och inte viftas bort.

VILKA SYMPTOM KAN BIA-ALCL GE?

  • Bröstsvullnad
  • Smärta i bröstet
  • Serom/vätskeansamling kring bröstimlantat
  • Rodnad
  • Förändrad känsel i bröstet
  • Knölar i bröst eller armhåla
  • Svullna lymfkörtlar
  • Klåda på eller runt brösten
  • Att brösten blir asymmetriska eller förändrar utseende
  • Hudutslag på eller kring brösten
  • Bröstet blir hårt
  • Trötthet
  • Viktminskning
  • Nattsvettningar

Kom ihåg att alltid söka vård om du har symptom som skulle kunna vara BIA-alcl!

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

Att operera ut implantat blir allt vanligare

Mer om BIA-alcl

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

Att operera ut bröstimplantat blir allt vanligare enligt bröstimplantatsregistret

Att operera ut bröstimplantat blir allt vanligare enligt bröstimplantatsregistret

Att operera ut sina bröstimplantat blir bara vanligare och vanligare. Enligt BRIMP’s senaste rapport för år 2020 så har den högsta siffran explants registrerats, detta trots pågående pandemi. 404 kvinnor opererade ut sina implantat 2020 enligt BRIMP (bröstimplantatsregistret).

Bröstimplantatsregistret: ”oro största anledningen”

Som grundare och administratör av den nordiska stödgruppen för kvinnor som är drabbade av Breast Implant Illness så är jag 100% säker på att en stor andel av kvinnorna som genomgått explants 2020 finns i min stödgrupp. De flesta är inte bara oroliga för att implantaten ska ha en negativ inverkan på deras kroppar. Utan implantaten har alltså redan orsakat en negativ inverkan på deras kroppar – och de vill få tillbaka sin hälsa och sina liv.

Här visas ett utdrag på statistik från BRIMP’s (Bröstimplantatsregistrets) rapport från år 2020.

BRIMP rapport 2020

Det är toppen att någon vågar peta på den här frågan; men vi behöver mer. Jag jag tycker att det behöver göras bättre och det behöver gå fortare. Man måste också sluta benämna Breast Implant Illness som ”patientupplevd”. När ska vi i Sverige, liksom i USA erkänna Breast Implant Illness existens? FDA har ju för länge sedan konstaterat att Breast Implant Illness existerar, även om de ff tjatar om att mer forskning behövs. Varför görs inte det här? När ska vi som är drabbade kunna bli trodda? Inom privat- och primärvård? När ska kunskapen ökas generellt och vem tar ansvar?

När ska vi bli bekräftade på riktigt?

Jag vet inte riktigt om jag vill kalla BII för ”patientupplevd”, det känns på något sätt fel. Har man någon gång levt i en familj där en av familjemedlemmarna blir sjukare för var dag som går, spenderar mer och mer tid oförmögen att jobba, delta i familjeaktiviteter och känner att livet rinner ur händerna – då vet jag inte riktigt om jag kan begränsa sjukdomen till endast patienten. Det är en sjukdom som drabbar alla anhöriga som är i kontakt med den som är sjuk – varje dag. Det är inte ”patientupplevt”, det är en realitet, sjukdomen existerar i allra högsta grad och den drabbar hela familjer.

men kan vi börja kalla BII för vad det egentligen är?

Kan vi snälla bara kalla BII för vad det verkligen är? En sjukdom eller ett syndrom om man nu vill det. det finns en väldigt tydlig symptombild med minst 11 symptom som är väldigt vanliga och en drös med symptom som förekommer i varierande grad och skiljer sig åt mellan individer. Det finns också bot mot denna fruktansvärda sjukdom i många fall, som fungerar olika bra i varierande grad, men det bör understrykas att majoriteten ändå blir friska/avsevärt mycket friskare – jag talar om explant – att operera ut implantat och omgivande kapslar.

Forska – tiden är inne, kvinnor har svikits i decennier

Det borde forskas i hur stor andel som faktiskt blir bra eller bättre efter explant. Och för att få slut på diskussionen en gång för alla så borde studien ha två grupper där den ena tar bort kapslarna och den andra har kvar dem. Viktigt då är givetvis att studien pågår under längre tid för att säkerställa att förbättringar av symptom är permanenta. Förslagsvis upp till 1,5-2 år efter explant för att resultatet verkligen ska bli tillförlitligt. Detta är självklart extra viktigt då det finns kvinnor som endast opererar ut implantaten (lämnar kvar kapslar), och får en direkt symptomlindring efter operationen men efter en tid börjar utveckla fler symptom på nytt och opererar bort kapslarna i en andra operation. I hopp om att bli helt friska (vilket många faktiskt blir).

Många kirurger i Sverige förespråkar och ofta rent av övertalar kvinnor att behålla kapslarna, vissa säger att kapslarna ”försvinner i kroppen”, jag har till och med hört kvinnor säga att kirurger försäkrat dem om att ”kapslarna är BRA att lämna kvar”. Jag kan liksom inte förstå den logiken egentligen. Bra? Hur blir de tomma ihåliga ärrkapslarna som kan innehålla inflammation/främmande kroppsreaktion och möjligen utveckla BIA-ALCL på sikt något BRA? Och jag vet förklaringen, hört den hundratals gånger – men jag köper det inte. Inte alls. Sanningen är ju att ingen vet och just nu chansar man kortsiktigt och hejvilt med dagens kvinnor som försökskaniner. Har vi inte lidit nog?

Stapeldiagrammet nedan är utdrag från BRIMP’s rapport från 2020 och visar antalet registrerade explants från år 2014-2020.

BRIMP rapport 2020

Vart är forskningen som bekräftar?

Det är idag bara gissningar rörande BII, explants och vilken metod som ger bäst utfall. Gissningar duger inte när det handlar om någons liv. Mammor, döttrar, systrar, mostrar, mor/far-mödrar, vänninor… De vill ha chansen till att må bra resten av sitt liv och inte bara en kort period. De vill ha de allra bästa förutsättningarna för att bli friska och fortsätta vara friska. Det borde vara uppenbart – men när det inte ens är uppenbart att kvinnor blir sjuka av bröstimplantat så antar jag att detta inte är så solklart som det låter. I USA, där det det i skrivande stund finns flest erfarna explant-kirurger så är det ingen av dessa som förespråkar att lämna kapslarna kvar. Då är det ändå kirurger som jobbat med enbart explant-patienter i flera år.

Studier krävs och det är dags att man slutar gissa nu, förlorarna är i alla lägen kvinnor som valt att lägga dyra pengar på implantat som bekräftats som så pass skadliga för hälsan att de i USA har en black boxed warning (samma som cigaretter).

Uppfatta mig rätt nu, jag tycker att det är jättebra att BRIMP för statistik och bekräftar att antalet explants ökar och att man verkar ha förstått varför, men det behövs också mer och att någon tar ansvar och gräver djupare här. Kirurger borde också tvingas att redovisa explants, anledningen till dem, val av metod och uppföljning. Det här är inte längre ”bara” kosmetisk kirurgi, för mig slutar det vara kosmetiskt den dagen det övergår till sjukdom, lidande och en operation som görs för att tillfriskna. Operationen, explant, är inte kosmetisk, den är ett måste för många, en sista utväg att få sitt liv tillbaka. En elektiv operation där statistik och en utarbetad bästa-praxis borde finnas, en operation som egentligen borde vara statligt finansierad kan tyckas. Precis som många andra operationer är idag.

Jag hoppas att Bröstimplantatsregistret i framtida rapporter tar med statistik över hur många patienter som upplever förbättring efter uttag av implantat och kapslar vs endast implantat, de grupperna måste särskiljas. Det vore intressanta siffror och de skulle även kunna användas för att sätta ordentliga riktlinjer för hur kvinnor drabbade av BII som bäst blir hjälpta på lång sikt – vilken operationsmetod som gynnar ett bestående tillfrisknande.

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

BRIMPS rapport för 2020

Mer om Breast Implant Illness

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

Johanna blev bara sjukare och sjukare

Johanna blev bara sjukare och sjukare

Johanna Hall

Som så många andra kvinnor så valde Johanna Hall att genomgå en bröstförstoring för att bli mer självsäker och även i hopp om att bli lyckligare. Tyvärr blev det precis tvärt om –  efter bröstförstoringen började en mardröm. Läs Johannas egna ord om hur hon drabbades av Breast Implant Illness.

Efter Bröstförstoringen blev jag sjuk 

2019 valde jag att genomgå en bröstförstoring i hopp om att känna mig mer självsäker med mina bröst, må bra i dem och bli lyckligare.

Implantaten opererades in via armhålan, detta skulle bli ”finare samt läka snabbare” men efter operationen så läkte jag aldrig helt, vilket gav mig smärta och gjorde så att jag varken kunde träna eller ligga normalt på sidan när jag skulle sova.

Efter Bröstförstoring

Korrigerande operation görs

Två år efter bröstförstoringen jag gjorde 2021, gjorde jag en till operation och under den operationen så flyttade kirurgen ner det vänstra implantatet. Vilket även var samma sida som aldrig riktigt ville läka. Dessvärre gjorde den här andra operationen mig ännu sjukare än innan och efter operationen så var det tydligt att jag fått en blödning.

    Efter Bröstförstoring

    Jag såg helt blåslagen ut och min hälsa försämrades kraftigt.
    Dessa är några av symptomen som drabbade mig:

    • Synen blev allt sämre.
    • Jag hade inflammationer lite överallt, men framför allt i min hårbotten.
    • Jag tappade extremt mycket hår.
    • Blev deprimerad.
    • Jag hade extrema smärtor i bröstområdet.
    • Hjärndimma som var så pass stark att jag inte kunde skilja på om jag levde i en dröm eller verklighet.

    Jag tog ut implantaten och 30+ symptom försvann

    Jag gick till flera olika läkare och sökte hjälp. Jag gick också till min plastikklinik, men alla läkare jag sökte hjälp hos försäkrade mig om att detta inte var kopplat till mina bröst. Hösten 2021 var jag så dålig att jag trodde jag skulle dö för att symtomen som då hade eskalerat till över 45 olika, de blev allt starkare och förstörde min psyke totalt.

    Det mina bröst gav mig var alltså inte längre lycka eller självsäkerhet utan de bröt ner mig totalt. Sakta men säkert bröt de även ned mitt lymfsystem, som är en så viktig del i kroppen och för läkningen.

    Tog ut implantaten

    Jag tog ut implantaten i slutet av 2021 och ca 30+ symtom försvann direkt. På bilden kan man se en av mina kapslar som min kirurg visar upp och på den andra bilden så ser man tydligt hur mitt hår har börjat komma tillbaka.

    Jag kämpar fortfarande dagligen med avgiftningen och att bli friskare men det som hjälper mig att fortsätta framåt varje dag, är känslan av att kunna göra skillnad i form av att dela med sig av sin historia till andra för att motverka att fler drabbas av Breast Implant Illness.

    Bemötandet från kirurger är att de oftast ljuger en rakt upp i ansiktet enligt mig. Och jag tycker verkligen att det är viktigt att man vet om det, för att de är dem man oftast vänder sig till när man börjar må dåligt och väntar sig stöd och uppriktighet. Jag hoppas att det blir ändring på detta i framtiden.

    Kapsel från bröstimplantat
    Håravfall före och efter

    Ta hand om era kroppar ❤️,

    Johanna

    Läs också:
    Mer om Breast Implant Illness

    Om explant

    Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

    Cancer av bröstimplantat: Elin berättar om diagnosen BIA-ALCL

    Cancer av bröstimplantat: Elin berättar om diagnosen BIA-ALCL

    Bild på anna

    Elin är mitt i livet. Hon och hennes man försöker bli gravida när ena hennes bröst plötsligt svullnar upp till sin dubbla storlek. Elin blir orolig och söker hjälp. Chockbeskedet, att Elin har fått cancer av sina bröstimplantat närmare bestämt BIA-ALCL som är ett lymfom. Här berättar Elin med sina egna ord om tiden före och efter diagnosen.

    Cancer av bröstimplantat – bia-alcl

    – I början av mars 2021 svullnade mitt högra bröst upp. Det blev nästan dubbelt så stort och hårt. Det gjorde inte ont och jag mådde bra annars. Jag har haft mina implantat i ca 16 år så jag blev orolig att dom kanske gått sönder. Så jag bokade både tid hos en plastikkirurg (Dr Oya på Strandkliniken) samt hos min husläkare, jag ville ha både hängslen och livrem – tänk om det ändå bara var en inflammation, berättar Elin.

    Akutremiss till bröstcentrum skickas

    Dr Oya gjorde ett ultraljud och konstaterade att Elin hade massor av seromvätska/lymfvätska i sitt bröst. Elin berättar vidare:

    – Då jag sa att jag hade en läkartid om 2 dagar tog hon inga prover på mig. Det hade kostat 7000kr. Hon berättade att det fanns en pytteliten risk att det var lymfomcancer, BIA-ALCL, men att det var högst osannolikt. Jag fick med mig ett papper hem och tänkte inte mer på det. Två dagar senare var jag hos husläkaren. Hon skickade en akutremiss till Bröstcentrum på Karolinska. Fick en tid en vecka senare. Mammografi, ultraljud samt att dom tömde mitt bröst på seromvätskan och skickade ett rör på testning för BIA-ALCL. Det var cirka 1,3 dl vätska i bröstet.

    diagnos: BIA-ALCL – cancer av bröstimplantat

    Ungefär en vecka efter provtagningen fick Elin en kallelse tillbaka till Karolinska i Solna, för att träffa en läkare. Läkaren berättar att Elin drabbats av BIA-ALCL.

    – Jag började gråta, så otroligt chockad. Minns inget efter det eller vad han sa. Direkt på plats fick jag ett datum för min operation som skulle äga rum två veckor efter. Det var en lång och jobbig väntan men ändå en lättnad att allt gick så fort. Jag berättade också att jag och min sambo försökte bli gravida med vårt andra barn. Hans svar var, vänta med det, lägg det på is tills vi vet hur det blir med din hälsa. Fyra dagar efter beskedet gjorde jag ett graviditetstest som visade att jag var gravid i vecka 3. Jag vet inte vad dom tårarna betydde som kom då. Det spelade ingen roll. Nu skulle vi bara klara detta och vara positiva, berättar Elin.

    Sjukhusvistelse & dränage

    Tanken var att Elin skulle göra en PET-Scan innan operationen, men eftersom Elin var gravid så avbokades den. Men som regel ska en PET-CT alltid göras innan, så läkarna vet vad som väntas vid operationen och så onödiga operationer kan undvikas.

    – Operationen gick otroligt bra! Tre kirurger opererade samtidigt båda brösten och gjorde en total En bloc. Inget lämnades kvar. Dom skickade vävnad och prover på analys. Jag hade otroligt ont efter då jag inte kunde få rätt typ av smärtlindring. Jag blev kvar två nätter på sjukhuset och fick åka hem med dränage som jag själv tömde. Dessa blev kvar i 8 dagar. Fick åka på sårkontroll 1ggr/veckan i 3 veckor, berättar Elin.

    Pet-CT & nuläget

    Elin berättar vidare:
    – Jag läste min journal för några dagar sen, preliminärt ser det inte ut som att cancern spridit sig till kapseln vilket är fantastiskt! Jag ska träffa min läkare 22/4 och får då säkerligen mer information. Jag är planerad för en annan typ av PET-Scan runt den 20 maj, väntar på datum. Då kommer dom se om den spridit sig och jag kan få ett definitivt besked. Jag är positiv och hoppas och tror att min operation räcker så vi kan gå vidare och få börja glädjas åt det lilla som växer i min mage.

    råd till andra kvinnor

    Elin:
    – Om du börjar få symptom, i detta fall ett uppförstorat och svullet hårt bröst – tveka inte! Boka läkartid och be om att få bli undersökt och testad för BIA-ALCL! Man kan få cancer av bröstimplantat!

    Uppdatering 2022: Elin mår idag bra och bebisen i magen föddes enligt beräknat datum och mår också bra 🙂

    Läs också:
    Mer om BIA-ALCL

    Om explant